Ljudmiljö och hälsa

Equal-Life har beviljats 12 miljoner Euro inom Horizon 2020. Vår forskargrupp ansvarar för ett delprojekt samt deltar i ytterligare 6 delprojekt. Projektet har som syfte att utforska samband mellan mental hälsa och den samlade exponering som individen utsätts för i ett livsloppsperspektiv. Avsikten är även att utröna vad som är en hälsobefrämjande, återhämtande miljö för barn och ungdomar under deras olika åldrar och utvecklingssteg. Fokus ligger på barn och ungdomar från 0 till 21 år.  Totalt deltar 20 olika partner från tolv länder med expertis inom folkhälsa, miljömedicin, barnpsykologi, miljöpsykologi, arkitektur, epidemiologi, miljö och geografisk planering, mikrobiologi, neurobiologi, medicin, fysik, informations och kommunikationsteknologi och statistisk modellering.

Huvudansvarig: Kerstin Persson Waye

Finansiär: EU Horizon 2020

Equal-Life

Projektet syftar till att förstå effekterna av långsiktig exponering för vibrationer, undersöka hälsoeffekter av exponering för vibrationer och buller från tågtrafik. Projektet använder två tillvägagångssätt: en kvantitativ studie med ett självrapporterat frågeformulär och objektiv hälsoregisterdata och en kvalitativ intervjustudie. Huvudstudien är en kvantitativ studie med frågor som fokuserar på störning och hälsa för dem som bor längs en järnväg. Hälsoeffekterna utvärderas både med självrapporterade frågor om sömn och hälsa samt objektiva hälsoregisterdata. Resultaten inkluderar effekten på sömn, trötthet och kardiometaboliska sjukdomar.

Huvudansvarig: Kerstin Persson Waye

Finansiär: Trafikverket, FORMAS

Vår forskargrupp ansvarar för ett delprojekt inom ElectriCity (samverkan för elektrifierad kollektivtrafik i Västra Götaland). Syftet är att ge vetenskapligt baserade svar på frågor kring hur förändrad bullerexponering från kollektivtrafikens dieselbussar vid övergång till elbussar påverkar boende genom potentiellt minskad störning, sömnstörning och ökad boendekvalitet. Förändringen studeras genom en socio-akustisk studie i samverkan med RISE bland boende längs med linje 60, före och efter det att dieselhybridbussar ersatts med elektrifierade bussar. Resultaten bidrar till arbetet med att bedöma hur elektrifierad kollektivtrafik kan användas i bullermässigt känsliga områden.

Huvudansvarig: Kerstin Persson Waye

Finansiärer: Västra Götalands Regionen (Kollektivtrafiknämnden, Regionutvecklingsnämnden), Göteborgs Stad (Miljöförvaltningen, Trafikkontoret).

I många kvinnodominerade kontaktyrken exponeras personal för höga ljudnivåer från mänskliga röster och aktivitet. Våra tidigare studier har visat en ökad risk för hörselrelaterade symptom och bullerstörning är vanligt. I dessa yrken kan det vara svårt att skydda sig för höga ljud. Vi genomför nu en longitudinell uppföljning av 10 000 kvinnor med syfte att klarlägga förekommande samband mellan exponering för buller och stress och inverkan på fysisk och psykisk ohälsa samt nedsatt arbetsfunktion med fokus på friskfaktorer för bibehållen hälsa och arbetsfunktion. I kvalitativa studier bland personal inom utbildning, vård och omsorg nyanseras behov och värderas tillämpbarhet av friskfaktorer för att sedan tillsammans med personal och ledning genomföra interventioner inom förskola och förlossningsvård.

Huvudansvarig: Sofie Fredriksson & Kerstin Persson Waye

Finansiär: Forte

Hur ska förskolor utformas för att ljudmiljön inomhus ska stödja barns utveckling och underlätta det arbete som barn gör under förskoletiden? Den frågan vill projektet besvara genom undersökningar av ett trettiotal förskolor, främst i Göteborgstrakten. Vi kommer att mäta rumsakustik, ljudnivåer, temporär hörselpåverkan och utvärdera psykoakustiska parametrar på inspelningar av förskoleljud. Med hjälp av enkätintervjuer kommer vi mäta barns upplevelser av ljudmiljön. Arbetet i SPACE förväntas leda till ökad kunskap som kan användas för att utveckla akustiska krav och rekommendationer på förskolors utformning och inredning. Dessa byggnadsrelaterade kvalitetskriterier ska utgå från barns situation, deras hörsel, deras upplevelser och det utvecklingsarbete som de gör under sin förskoletid.

Huvudansvarig: Kerstin Persson Waye

Finansiär: FORMAS

Ljudmiljön på många förskolor är problematisk samtidigt som barnen befinner sig i en intensiv utvecklingsperiod. Barn exponeras för så höga ljudnivåer att det finns risk för att hörseln kan ta skada. En bristfällig ljudmiljö kan innebära försämrade förutsättningar för att lära sig språk, utveckla sitt tänkande, bli känslomässigt medveten, hantera svåra situationer och ger utrymme för negativa sociala beteenden. Forskningsprojektet bedrivs på ett trettiotal förskolor, främst i Göteborgstrakten. I projektet mäts barns hörsel, språkliga nivå och emotionella utryck relaterat till deras ljudmiljö. Med hjälp av enkätintervjuer mäts även barns egna upplevelser av ljudmiljön. I ett parallellt projekt mäts rumsakustik och ljudnivåer.

Huvudansvarig: Kerstin Persson Waye

Finansiär: Forte

NordSOUND är ett nordiskt forskningsprojekt finansierat av NordForsk, som löper från 2017-2021. Projektet kommer att studera effekterna av trafikbuller och buller i arbetslivet på utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom, fetma, cancer, graviditetskomplikationer, låg födelsevikt, perinatal dödlighet och medfödda missbildningar. Projektet ska också uppskatta sjukdomsbördan från trafikbuller i Norden.

Huvudansvarig: Kerstin Persson Waye

Finansiär: NordForsk

På NordSOUNDs egen webbplats kan du läsa mer om projektet 

Kronisk exponering för nattligt buller är associerad med flera negativa hälsoeffekter, men den bakomliggande patofysiologin är fortfarande oklar. I SANDMAN-projektet försöker vi belysa de biologiska mekanismerna som kopplar samman sömnstörningar genom buller med utvecklingen av kardiometabola störningar och ogynnsamma kognitiva utfall. I kontrollerade experimentella studier i ljudmiljölaboratoriet kommer vi att mäta nya markörer för elektrofysiologisk sömn och kardiovaskulär aktivering, blodbiomarkörer för metabolisk funktion och kognitiv prestation.

Huvudansvarig: Michael Smith

Finansiär: Sahlgrenska akademin

Eftersom bil- och lastbilsmotorer har blivit tystare och renare under de senaste decennierna, har partikel- och bullerutsläpp från väg-däcksinteraktion blivit den dominerande källan till trafikgenererade partikelutsläpp och trafikbuller. EU LEON-T-projektet kommer att undersöka hur partiklar och buller bidrar till negativa hälsoutfall för dem som bor nära vältrafikerade vägar. Vår forskargrupp ansvarar för delprojektet om däckbullers potentiella effekter på kardiovaskulär hälsa, som vi kommer att undersöka i experimentella sömnstudier. Här kommer vi inte bara ta hänsyn till den genomsnittliga ljudtrycksnivån, utan också akustiska egenskaper som tonalitet och klangfärg – eftersom dessa kan påverkas av däck- och vägytans design. De insikter som erhållits i dessa undersökningar kan användas för att optimera designen av nya luftlösa kompositdäck, och för att ge policyrekommendationer för att mildra potentiella hälsorisker orsakade av däckbuller.

Huvudansvarig: Michael Smith

Finansiär: EU Horizon 2020

Våra tidigare studier visar att buller och stress kan öka risken för hörselsymtomen ljudkänslighet och ljudtrötthet inom kommunikationsintensiva kontaktyrken såsom i förskola och förlossningsvård. Personer med dessa hörselsymptom antas besväras särskilt av obehag och smärta av vardagliga ljud samt ökat behov av återhämtning i dessa oförutsägbara, tidvis högljudda och stressande arbetsmiljöer. En möjlig följd kan bli nedsatt arbetsfunktion (inkl. arbetsförmåga och sjukskrivning). Hörselnedsättning kan orsaka nedsatt arbetsförmåga, men det saknas kunskap om detsamma gäller vid ljudkänslighet eller ljudtrötthet. Det saknas även validerade svenska enkäter för att mäta symptomen. Syftet med denna studie är därför att studera om ljudkänslighet eller ljudtrötthet ökar risken för nedsatt arbetsfunktion, utforska faktorer som kan möjliggöra fortsatt arbete, samt översätta och validera enkäter för att mäta symptomen.

Huvudansvarig: Sofie Fredriksson

Finansiär: AFA Försäkring postdoc-stöd, Hörselforskningsfonden och Tysta skolan

Sandström, L., Persson Waye, K., & Fredriksson, S. (2025). Effect of preschool sound exposure on children’s hearing function: Results from preparatory studies assessing hearing function by distortion product otoacoustic emissions. International Journal of Audiology.  https://doi.org/10.1080/14992027.2025.2459228

Vincens N, van Kempen E, Ögren M, Persson Waye K. (2024). Living close to railways: Cross-sectional analysis of ground-borne vibrations and vibration annoyance. Transportation Research Part D: Transport and Environment 136:104458.

Kerstin Persson Waye, Jesper Löve, Peter Lercher, Angel M. Dzhambov, Maria Klatte, Dirk Schreckenberg, Christin Belke, Larisa Leist, Gordana Ristovska, Sonja Jeram, Katja M. Kanninen, Jenny Selander, Arzu Arat, Thomas Lachmann, Charlotte Clark, Dick Botteldooren, Kim White, Jordi Julvez, Maria Foraster, Jaakko Kaprio, Gabriele Bolte, Achilleas Psyllidis, John Gulliver, Hendriek Boshuizen, Alessandro Bozzon, Janina Fels, Maarten Hornikx, Peter van den Hazel, Miriam Weber, Marco Brambilla, Ella Braat-Eggen, Irene Van Kamp, Natalia Vincens. Adopting a child perspective for exposome research on mental health and cognitive development - Conceptualisation and opportunities., Environmental Research, Volume 239, Part 1, 2023, 117279, ISSN 0013-9351, https://doi.org/10.1016/j.envres.2023.117279.

Vincens, N., & Persson Waye, K. (2022). Railway noise and diabetes among residents living close to the railways in Västra Götaland, Sweden: Cross-sectional mediation analysis on obesity indicators. Environmental Research, 212, 113477. doi: https://doi.org/10.1016/j.envres.2022.113477 

Persson Waye K, Karlberg J. Sound Quality Characteristics of Importance for Preschool Children’s Perception and Wellbeing After an Acoustic Intervention. Frontiers Built Environ 2021, vol.7, No.91

Smith, M. G., Ögren, M., Thorsson, P., Hussain-Alkhateeb, L., Pedersen, E., Forssén, J., ... & Persson Waye, K. (2020). A laboratory study on the effects of wind turbine noise on sleep: results of the polysomnographic WiTNES study. Sleep, 43(9), zsaa046.

Fredriksson, S., Kim, J. L., Torén, K., Magnusson, L., Kähäri, K., Söderberg, M., & Persson Waye, K. (2019). Working in preschool increases the risk of hearing-related symptoms: a cohort study among Swedish women. International archives of occupational and environmental health, 92(8), 1179-1190.

• Påverkan på buller, bullerstörning och hälsa bland boende före och efter införande av elektrifierad busstrafik - En interventionsstudie i Göteborg
• Hälsopåverkan av lågfrekvent buller inomhus
• Jämförelse av fysiologisk respons vid exponering för buller eller vibrationer
• Akustikförsök - Forskarfredag 2010
• God ljudmiljö i skola - samband mellan ljudmiljö, hälsa och välbefinnande före och efter åtgärdsprogram
• God ljudmiljö i förskola - samband mellan ljudmiljö, hälsa och välbefinnandeföre och efter åtgärdsprogram
• God ljudmiljö i förskola och skola - krav på rum, bygg- och inredningsprodukter för minskat buller
• En kartläggning av ljudmiljön och personalhälsa i Stenungsunds förskoleklasser och årskurserna 1-3
• Människors upplevelse av ljud från vindkraftverk
• Ljud från vindkraftverk - hörbarhet i kuperad och flack terräng
• Effekter av lågfrekvent buller i industrimiljö - en interventionsstudie vid Södra Cell, Värö